Spådom

Människan har alltid haft en stark önskan att få veta mer om sin framtid. Detta är ett behov som har uppstått naturligt och självständigt i alla världens kulturer och fortsätter att vara stort än idag.

I Grekland fanns det berömda oraklet i Delfi, prästinnan Pythia, som i över tusen år från sin plats i Apollotemplet gav kungar och krigare orädda spådomar om vad som komma skulle.

Även romarnas hade präster, som kallades augurer, och dessa kunde i sina spådomar tyda fåglarnas flykt som ett omen för något nära förestående, förutsägelser som bemöttes med stor respekt.

På andra sidan jorden bär mayafolkets skapelsemyt Popol Vuh vittnesbörd om den betydelse som siare och spåmän hade i denna högtstående kultur. I Norden gav de högt respekterade völvorna spådomar om framtiden och spelade en central roll i förmedlingen av kunskap om världsalltet.

I Kina, som är en av de tidigaste och mest avancerade civilisationerna, kretsade livet på många sätt kring nedskrivningen av omen och teckentydare rådfrågades även när det gällde avgörande beslut i förvaltningen av riket. Den här traditionen är fortfarande vital i Kina och spådomar tillmäts stor betydelse i människors vardagsliv.

När man konsulterar ett medium, gör man det för att få ökad kunskap om sitt liv och sin framtid.  Mediet fungerar som en kontaktväg till övernaturliga krafter och hjälper frågeställaren att nå en större förståelse för det sammanhang där vi existerar.

Genom sin insikt i tecknens värld kan ett medium med sina spådomar skapa vägar för en djupare självkännedom och ge nycklar till en vetskap som ger ett andligt lugn.